En vecka är det nu sedan vi kom hem. Jetlaggen har lagt sig och våren börjar komma så sakta här med. Fast nog var vädret skönare i Beijing!
Resan hem kantades av en hel del strul men det brukar våra resor göra. Vi lämnade hotellet vid åtta på morgonen för att ha tid på oss på flygplatsen, bland annat för att vi inte hunnit äta frukost. Jomenvisst! Vi hade inte hunnit långt ut på Airport Expressway förrän det tog tvärstopp i trafiken. Det brukar det förvisso göra ganska ofta men nu var det verkligen TVÄRstopp. Bilen rörde sig ryckigt framåt ett par meter i taget innan chauffören fick tvärnita. Två mil färdades vi på detta sätt och det lättade inte förrän vi var nästan framme. Tur att jag hade en påse i väskan för med barn som lätt blir illamående i bilen är detta inte ett optimalt sätt att köra bil på.
Vi hade således inte mycket tid alls på oss när vi väl stod vid incheckningen och det var med nöd och näppe vi hann köpa varsin kaffe och en muffins till barnen på Costa innan det var dags för boarding. När det var vår tur att gå ombord blev jag stoppad och informerad om att de hittat något i mitt bagage som man inte får ha där. Började febrilt leta i minnet och kom med förskräckelse ihåg att jag köpt ett portabelt batteri hos Po o Liz som hamnat i bagaget. Jag vet att man inte får ha ett sådant i det incheckade bagaget men drabbades troligen av tillfällig sinnesförvirring när jag packade… Fick iallafall veta att mitt bagage skulle bli kvar i Peking för genomgång och att de skulle skicka det så fort som möjligt.
Efter den här starten på dagen hade det suttit fint med ett glas vin till lunchen men inte ens det gick för sig då bilen stod på Arlanda och måste ha kördugliga chaufförer hem!
Landade såsmåningom i Helsinki där vi tillbringade fem timmar på flygplatsen. Eftersom loungen kostade 23 dollar per person även för barnen tyckte vi inte det var värt det, särskilt inte när även vi vuxna bara kan dricka läsk eller vatten, så vi sökte upp ett lekrum istället. Åtminstone Annie tyckte det var kul och vi andra fördrev tiden med att spela spel som vi haft med oss i handbagaget.
Vi landade i Stockholm efter åtta på kvällen och innan vi tagit hand om vårt kvarvarande bagage och anmält den försvunna väskan var klockan bra mycket mer. Som om detta inte var nog uppstod nästa problem när vi skulle hämta bilen eftersom den precis då valde att inte starta. Hade inte Nicklas strax efter hittat en hjälpsam själ som kunde hjälpa till med startkablar hade jag nog tagit in på Radisson oavsett vad det kostat…
Efter ett snabbt nedslag på McDonalds körde vi sedan hem till Ludvika. Bytte plats bakom ratten efter Västerås och då var det svårt att hålla sig vaken! När vi välbehållna ramlade in hemma efter midnatt hade vi varit på resande fot i ganska precis ett dygn. Det kändes!
Väskan dök upp två dygn senare, ett batteri fattigare men med allt annat i behåll. Lite klantigt var det allt…