Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Korea 24-29 april 2012’ Category

När vi lämnat templet sista dagen var vi ett gäng som begav oss till fiskmarknaden. Det var en annorlunda upplevelse! Denna sägs ska vara världens största och nog var den stor alltid… Fiskar – levande och döda – krabbor, humrar, bläckfiskar (som gjorde sitt bästa för att försöka smita), räkor, sjögurkor, ostron, musslor…  och mycket annat som åtminstone inte jag kände igen. Vi inhandlade iallafall ett par stora fiskar som dödades på plats, en påse räkor och två krabbor som vi tog med till en restaurang belägen under fiskmarknaden. Där tillagades maten åt oss och det serverade ris, kimchi och grönsaker till. Och Cass såklart :). Det var fantastiskt gott och verkligen en upplevelse! Här i Beijing är man inte bortskämd med färsk fisk och skaldjur direkt!

Fiskmarknaden sedd från en avsats på vägen ner

Några sådana här köpte vi och fick grillade. Inte helt fel!

Fiskar lyckligt ovetandes om att de snart ska bli någons middag…

Krabbor

Sax underlättar när man ska äta krabba!

Skål då! Sju brudar bosatta i Tokyo, Phnom Penh, Beijing och Seoul.Vi ses väl i Beijing till hösten?

Read Full Post »

Efter att den gemensamma officiella delen av Seoulresan tagit slut var vi tio personer kvar som skulle tillbringa de två sista dagarna samt en natt på HwaGyeSa Tempel som är ett zenbuddhistiskt tempel i utkanten av Seoul.

Jag var inte helt insatt i vad det egentligen var jag gav mig in i men jag skulle väldigt snart bli varse! Schemat för helgen såg ut så här:

첫째날 (1st Day)

PM12 : 00 도착 및 점심공양 Arrival / Lunch (1st Fl)

12 : 40 방 배정 및 수련복 착용 Room Assignment

1 : 30 사찰안내 및 오리엔테이션 Introduction

2 : 30 산행 Hiking

4 : 30 저녁공양 Dinner (1st Fl)

6 : 00 저녁예불 Evening Chanting (3st Fl)

7 : 00 참선 Zen Meditation (4st Fl)

9 : 00 소등 Lights out

둘째날 (2nd Day)

AM 4 : 00 기상 Wake up

4 : 20 새벽예불 Morning Chanting (3st Fl)

5 : 00 참선 Meditation (4st Fl)

6 : 00 아침공양 Breakfast (1st Fl)

6 : 30 운력 Work Period

8 : 00 108배 108 Bows (2nd Fl)

9 : 00 차담과 간담회 Tea Ceremony / Q&A

9 : 45 청소 Clean your room

10 : 00 회향 Departure

När vi kom fram fick vi lunch och eftersom all mat är vegetarisk vet jag inte riktigt vad det var vi stoppade i oss mer än kokt ris, gröna blad, alger och kimchi… Efter maten fick vi våra rum samt kläderna vi skulle ha på oss under vistelsen – bruna västar samt tillhörande mycket bylsiga byxor.

Helgens outfit!

När vi bytt om var det rundvandring i tempelområdet och fick veta att man skulle hålla ihop händerna framför sig när man gick för att visa respekt samt buga varje gång man mötte en munk. Det var lättare sagt än gjort att hålla ordning på händerna när man inte är van att gå på det viset! Sedan var det dags för hike och då fick vi gå ut i skogsområdet utanför templet och uppför ett berg på en väldigt smal och stenig stig. Rakt upp. Länge! Hjälp, ingen hade sagt något om att det var bergsklättring den här hikingen gällde! Lön för mödan fick vi när vi kommit upp och såg den fantastiska utsikten över Seoul! Hade dock ont i benen flera dagar efteråt.

På nervägen innan vi var tillbaka vid templet igen fick vi sätta oss vid en bäck och ”meditera” lite:

På kvällen var vi med på ”evening chanting” och då fick vi även lära oss hur man skulle buga – från stående, ner på knä, korsa fötterna, pannan och handflatorna mot mattan, upp med händerna i samma höjd som öronen, ner igen med händerna, upp på knä och slutligen upp igen till stående. Detta gjordes flera gånger under chantingen.  Det värsta kom emellertid sedan när det var dags för meditation som är zenbuddhismens grundpelare. Då ska man sitta i skräddarställning, andas lugnt och vara tyst. Det var varken kul eller lätt kan jag tala om utan jag fick mjölksyra i fötterna efter en kvart och fick byta ställning åtskilliga gånger. Det var en lättnad när munken slog i sin pinne för att påkalla meditationens avslut. När denna var slut var det pratförbud fram till frukost nästa dag. Jag tror inte någon av oss klarade det… (?).

Chanting

Meditation

Vi bodde tre i varje rum och hade till vårt förfogande varsin ca två cm tjock (tunn) madrass, en kudde (beanbag) och en filt och dessa placerades direkt på golvet.

Jag var väldigt trött och somnade tämligen omgående men vaknade sedan varje gång jag behövde byta ställning på grund av golvets obarmhärtiga hårdhet! Det var en lättnad när det bankades i dörren klockan fyra på morgonen då det var dags för morgonchanting! En timme senare var det meditation och det var inte roligare än föregående dag men jag tror jag nickade till några gånger och hade gärna lagt mig ner… Meditation i horisontalläge tror jag dock inte gillas av zenbuddhisterna.

Jag hade från hotellet inne i Seoul plockat på mig en påse kaffepulver och den kom väl till pass när det var dags för frukost kl 6. Som jag misstänkt innan serverades inte kaffe i templet…  Senare på morgonen var vi även med på 108 bugningar. Det var intressant. En inspelad röst med amerikansk accent läste upp en massa tänkvärdheter och man skulle genomföra en bugning per sak han nämnde – ca hälften var synder och resten sådant man har att vara tacksam över. Tänkvärt som sagt men det blev ett ordentligt gympapass med alla dessa bugningar. Själv tappade jag räkningen efter 30 och gav upp lite senare på grund av att min taskiga rygg sa ifrån. Fick senare veta att munkarna ibland genomför 3000 bugningar vid ett och samma tillfälle!!

Kvinnlig zenbuddhistisk munk

Innan vi lämnade HwaGyeSa deltog vi i en teceremoni med frågestund och sedan svidade vi om och åkte tillbaka till stan.

Skulle jag sammanfatta denna upplevelse tror jag inte det var riktigt min grej. Jag har bott på kloster och levt väldigt asketiskt och spartanskt men då var jag mycket yngre så detta var i mesta laget! Det var dock intressant att ha upplevt det men jag tror inte jag kommer göra det igen!

We who did it!:

Read Full Post »

Vår tredje dag i Seoul gjorde vi en utflykt till den nordkoreanska gränsen och den demilitariserade zonen mellan nord och syd. Denna är fyra km bred – två km på den sydkoreanska sidan och två på den nordkoreanska och i mitten är stora delar någon form av minerat ingenmansland.  Vi hade fått stränga förhållningsorder innan resan och dessa byggdes på allteftersom vi närmade oss vårt spännande, farliga och något annorlunda utflyktsmål. Klädkod under dagen var heltäckande, inga läder- eller militärkläder, inga sandaler eller flipflops, inga slitna jeans, inga träningskläder och inga kläder som var för tajta på kroppen. Passet skulle vara med under hela resan och fotografering var endast tillåten när guiden gav oss tillåtelse till detta.

Första halvan av dagen ägnades åt DMZ, dvs  the Demilitarized Zone och första stoppet gjordes vid Freedom Bridge – Imjingak. Denna bro användes till att transportera tillbaka Sydkoreanska krigsfångar efter Koreakrigets slut. Här kan man se massor av färgglada lappar vaja i vinden med meddelanden till nära och kära på andra sidan. I änden av bron kan man kika genom porten bortanför ståltrådsstängslet  in i DMZ.

Hit men inte längre… Här tog den del av Freedom Bridge slut som är öppen för allmänheten. Bakom den finns det taggtrådsstängsel och minerat land.

Efter detta besökte vi Dora Observatory där man med kikare kan titta in i Nordkorea. Foton får man ta men då måste man stå ca tio meter in på plattformen och slänga iväg kort på måfå med armen sträckt upp i luften. Jag såg en del som i smyg försökte fota närmare kanten men då var genast någon av de ständigt närvarande soldaterna framme och raderade bilderna. Härifrån kunde man se Nordkoreas andra största stad, Kesung, och även de två byar som ligger inne i DMZ – Freedom Village (Daeseongdong)  i Sydkorea och Propaganda Village (Kijŏngdong) i Nord. Båda dessa byar har varsin hög flaggstång med sina länders respektive flaggor. Nordkoreas är högre och har dessutom en rekordtung flagga (ca 300 kg) som med möda vajar högt där uppe. Från början var Sydkoreas flaggstång högre men då svarade Nordkorea med att bygga på sin så att den blev ännu högre. Nu är den 160 meter hög och i Guinness rekordbok som världens högsta flaggstång. I Freedom Village, som är en skattefri zon, bor det mellan 2 och 300 människor som får bra betalt av staten för att ha sina hem här. De är bönder och har strikta regler för hur de ska leva sina liv. Det är dock att betrakta som väldigt förmånligt att få bo i Freedom Village och många vill ta del av dessa förmåner (t.ex slipper man militärtjänst) bl.a genom äktenskap med någon ”på insidan”.  Propaganda Village däremot är tom på befolkning och används endast, som namnet antyder, för att sprida propaganda och visa hur fint och modernt de har det i Nordkorea. Nordkorea säger att det är en fullt fungerande by med skolor och sjukhus men observationer har visat på att allt är en bluff och bara kulisser.

Propaganda Village med sin rekordhöga flaggstång till höger i bild.

Vi stannade även vid Dorasan station som är en väldigt fin och modern järnvägsstation och den station som ligger närmast Nordkorea. Den har aldrig använts dock men intentionerna var att järnvägen skulle kopplas samman med den i Nordkorea i händelse av en lösning på konflikten. Detta har hittills aldrig inträffat. Det var helskumt att traska omkring i en fullt fungerande och fin järnvägsstation utan passagerare och med beväpnade soldater både här och där…

Här får man vänta länge på tåget!

Sista stoppet före lunch var ”3rd tunnel of aggression”, en av (minst!) fyra infiltrationstunnlar som Nordkorea grävde in i Sydkorea. Den är 1,7 km lång, 73 meter under jord och slutar bara 4,5 mil från Seoul och är byggd för en överraskningsattack mot Seoul och designad för att 30 000 utrustade soldater i timmen ska kunna ta sig fram genom den.  Nordkorea förnekar dock all inblandning i tunneln och påstår att det är gamla kolgruvor. För att förstärka detta påstående är det kol ”påmålat” på tunnelns väggar. Berggrunden är dock granit och där finns naturligt ingen kol. Vi åkte ner i tunneln med ett litet tåg rakt ner i marken – tur att man inte har anlag för klaustrofobi – och sedan fick vi gå rakt in ända tills vi möttes av ett stopp och ett taggtrådstrassel och fick vända. Därifrån är det 170 meter till Nordkorea. Lite läskigt…

Tunneln var trång och det var lågt i tak så hjälmen var väldigt bra att ha där nere!

Väl uppe i det fria igen var det dags för lunch som intogs på en koreansk restaurang och vi fick väldigt god bulgogi barbecue med alla dess tillbehör!

Sedan var jag rätt nöjd och hade nu kunnat återvända till Seoul fullpumpad med alla intryck. Det mest spännande var dock kvar…

Ca 400 meter söder om DMZ ligger FN:s Camp Bonifas. När vi svängde in med bussen till detta område i den gassande solen, fick vi stränga order om att inte ta kort och en amerikansk soldat klev sedan på bussen och kollade våra pass. Fick sedan kliva in i en stor aula, tilldelades besökskort att sätta på jackan och fick sedan skriva under ett papper med regler. Till exempel var det strängt förbjudet att peka, gestikulera eller på annat sätt försöka kommunicera med folk/soldater på Nordkoreanska sidan för detta kunde sedan användas av dessa som propagandamaterial. Hur framgick dock inte… Oerhört viktigt var också att bara fotografera när så gavs tillåtelse, annars kunde besöket avbrytas direkt om inte något ännu värre hände. När alla formaliteter var avklarade fick vi stiga in i en av militärens bussar för färd mot JSA – Joint Security Area, eller Panmunjeom,  som ligger inne i DMZ. Där fick vi gå in i en byggnad, ut på andra sidan och ställa upp oss på en lång rad i en bred trappa och sedan ta kort i ca tio sekunder och bara rakt fram…

JSA – Joint Security Area. Huset längst bak i bild ligger i Nordkorea och på trappen (inringad) står en nordkoreansk soldat med kikare i handen.

Sedan fick vi kliva in den blå baracken till höger i bilden ovan där förhandlingar och möten mellan Nord och Syd äger rum. I mitten av rummet går gränsen mellan Syd- och Nordkorea. Eftersom jag klev över gränsen har jag tekniskt sett nu varit i Nordkorea! Bakom soldaten på bilden nedan syns en dörr som leder ut till Nordkorea och bakom den dörren vaktar alltså nordkoreanska soldater…

Mina tre sekunder i Nordkorea…

Efter detta besök återvände vi till Camp Bonifas och fick tillbaka vår egen buss igen. Passerade på tillbakavägen ytterligare två historiska platser. 1976 stod en gul poppel vid sidan av vägen som leder genom DMZ och denna höll på att trimmas av ett gäng amerikaner. Kapten Arthus Bonifas och Löjtnant Mark Barrett besökte platsen för att se hur arbetet med poppeln fortskred och blev då yxmördade av nordkoreanska soldater. Poppeln är idag borta och istället står det ett minnesmärke över denna händelse. För att hedra Kapten Bonifas minne är campen uppkallad efter honom.

En kort bit bort ligger även ”Bridge of no return”. Denna bro användes för utväxlande av krigsfångar efter Koreakrigets slut. Den har fått detta namn eftersom många krigsfångar efter kriget inte ville återvända hem. Då togs de till denna bro och fick där ett val – stanna eller återvända. Om de valde att gå över bron fick de aldrig mer komma tillbaka. Båda dessa platser fick vi se genom bussfönstret då vi inte fick gå ut.

När vi återvänt till Seoul snurrade det i skallen av alla intryck. Denna resa är nog bland det konstigaste jag företagit mig. Tänk dig om någon en dag skulle dra en gräns mitt i Sverige och säga att nu är det förbjudet med kontakt med den andra sidan. Du skulle inte få ringa, skriva brev, maila eller på annat sätt kontakta vänner och släktingar som befinner sig på andra sidan och självklart får du inte åka dit. Du har det ganska bra men vet att på andra sidan svälter de ihjäl… En utopi javisst men detta var vad som hände i Korea och som fortfarande är verklighet för många människor som bor där. Skrämmande tanke…

Read Full Post »

Andra kvällen i Seoul deltog jag i en liten vinprovningssession. Det var intressant och vi fick smaka på sex goda viner av olika prisklass och med olika användningsområden :). Till detta fick vi även lite snacks samt veta hur man gör när man provsmakar ett nytt vin och vad man ska tänka på vad gäller arom, färg etc.

Jamen skål då!

Direkt efter vinprovningen var det dags för Korean Food Tour. Jag är av den uppfattningen att bland det mest spännande med att besöka ett nytt land är att ta del av matkulturen. Alla länder har ju sina specialiteter med sätt att tillaga maten, specifika kryddningar och för landet speciella råvaror. Jag visste absolut ingenting om koreansk mat innan så denna lilla mattur var fantastiskt spännande och en av resans höjdpunkter. Vi började med koreansk barbecue vilket innebär att man sitter runt ett bord i vilkens mitt det finns en slags grill. På denna lägger man rått marinerat kött i tunna strimlor och när detta är färdiglagat gör man sin egen kryddblandning av framställda kryddor, doppar köttet i detta tillsammans med diverse såser och röror och lägger alltihop på ett salladsblad tillsammans med andra grönsaker, rå vitlök, svamp och kimchi. Detta ätes sedan med händerna. Detta kött kallas i Korea för bulgogi och betyder ”eldkött”.

Kimchi då, vad är det? Denna väldigt koreanska maträtt stiftade vi bekantskap med väldigt snabbt och vinkade adjö till strax innan vi lämnade Korea. Kimchi serveras nämligen som kall ”side dish” till i princip allt du äter och är en traditionell  – jäst, inlagd och saltad – rätt gjord av grönsaker, främst kål, och starka kryddor. Från början gjordes det som ett sätt att bevara vitaminerna och mineralerna i grönsakerna under den långa vintern i norra Korea. I början av vår vistelse smakade det helt OK men man hann tröttna… Till maten dricker man för det mesta Cass, det koreanska ölet.

Kimchi

Efter grillfesten, som åtminstone jag hade kunnat fortsätta längre med, gick vi vidare till ställe nummer två. Där fick vi sitta på golvet och något underligare maträtter serverades, bl.a marinerade maneter, minifiskar, tofu och lite annat smått och ”gott”. Smakade inte riktigt allt men det mesta. Manetröran satt det långt inne innan jag smakade men till slut så… Smaken var helt OK men konsistensen – nja… Nu har jag åtminstone smakat och tror inte jag gör det igen.

Marinerade maneter

”Guppy”

Vad detta är vet jag inte riktigt men det påminde om omelett  med squid och grönsaker och var riktigt gott!

Tofu bland annat

Någon slags inhemsk brygd som jag smuttade på men sedan övergav till förmån för Cass. Inget vidare med andra ord.

Stopp nummer tre var ytterligare en restaurang där vi serverades en slags gryta. Var dock väldigt mätt vid det laget så det blev bara ett smakprov. Fick även smaka koreansk sprit men det var ingen höjdare alls! Tydligen ska man hälla sprit i ett snapsglas och stoppa allt i ett glas med cola och sedan svepa. Inte riktigt min grej…

Sedan fortsatte vi till en matmarknad och sista stoppet blev en restaurang där i närheten men efter det bröt vi upp och åtminstone jag var väldigt mätt! Det var en väldigt trevlig kväll och smaklökarna hade blivit rejält chockade men även positivt överraskade!

Matmarknad by night!

Read Full Post »

I tisdags åkte jag och fem andra tjejer härifrån Beijing, med föreningen Swea, till Sydkoreas huvudstad Seoul för att under några dagar få lära känna denna, för mig så totalt okända, del av Asien. Vi åkte på morgonen men på grund av försening vid starten kom vi fram ganska sent på eftermiddagen. Vi bodde på ett hotell i stadsdelen Itaewon som är ett väldigt populärt ställe för besökare utifrån. Huvudgatan, där vårt hotell var beläget, var kantad med små butiker, restauranger, barer och coffeeshops.

Utsikt från hotellrummet

Första kvällen var det välkomstmiddag på en ungersk restaurang, Zelen, och det var trevligt med fantastiskt god mat. Vi var ett helt gäng med tjejer bosatta i olika delar av Asien såsom Kambodja, Tokyo, Seoul, Hong Kong, Singapore, Malaysia och Australien. Flera av oss hade träffats tidigare under höstens Swearesa till Phnom Penh.

Jag och Katarina från Malaysia på restaurang Zelen

Dag två innehöll frivilliga aktiviteter och då regnet fullkomligt vräkte ner var vi ett gäng som bestämde oss för att åka till Changgyeong Palace. Vi visste dock inte förrän alldeles för sent att större delen av palatsets sevärdheter beskådas utifrån och vädret var inte direkt så att detta uppmuntrades. Vi övergav alltså palatset och åkte till Seouls nationalmuseum istället där vi tillbringade vi några timmar.

Är man i en nation där det regnar mycket är dessa paraplyförpackare en mycket bra uppfinning. Dessa fanns överallt och var väldigt bra när man skulle in någonstans. Man stoppar i paraplyet i toppen och tar ut det från sidan och då är det instoppat i en plastpåse.

På kvällen var det vinprovning samt Korean Food Tour som stod på agendan (kommer i separat inlägg). Fantastiskt gott och spännande – helt klart en av resans höjdpunkter!

Dag tre åkte vi på en dagsutflykt till Nordkoreanska gränsen och DMZ, den demilitariserade zonen. Även detta kräver ett eget inlägg.

Vi var ganska trötta när vi kom hem därifrån så vi hittade en italiensk restaurang i närheten av hotellet  där vi slog oss ner och beställde pizza. Döm om vår förvåning när denna skapelse placerades framför oss! Fick veta att degen färgas svart med bläckfiskbläck. Det smakade inte så illa faktiskt men nog har jag ätit godare pizzor…

Dag fyra, fredag, blev en shoppingdag. Började med att åka till Namdaemun Market som är världens största utomhusmarknad och Koreas äldsta (från 1414!).

Där fanns i princip… ALLT! Den skiljde sig från Beijings marknader i det att det var bra mycket svårare att pruta. De började inte med fantasisummor som här utan utgångspriset var rimligt och därför kändes det knappt värt att ens förhandla. Kommer man från Beijing är det dock svårt att bara acceptera ett pris utan förhandlaren i en vill åtminstone ha en liten diskussion så några won billigare kom man undan med men för det mesta var det bara att gilla läget om man ville köpa något.  Återigen – kommer man från Beijing så är inte shopping på marknader något man direkt tjänar på någon annanstans än just i Beijing men det var kul att bara strosa runt och kolla in varorna och folkvimlet.

Ginseng är något koreanerna är oerhört stolta över och de påstår att den koreanska ginsengen är mycket bättre än den kinesiska:

Köpte även något så ovanligt som marmeladte. Fick smaka i affären och det var sött, smakade citron och ska vara bra mot förkylning:

Efter Namdaemun åkte vi vidare till Insadong som ursprungligen är ett område med försäljning av antikviteter. Nu finns det dock allt möjligt där och förutom antikviteter finns det mycket konst, souvenirer och annat krimskrams. I Insadong köpte vi några söta bakverk från ett gatustånd. Det var någon slags friterad munk med söt fyllning och som smakade honung. Väldigt gott!

På kvällen var det avskedsmiddag då detta var den sista gemensamma dagen, och denna intogs på en fransk restaurang i Itaewon. Här kunde kvällen tagit slut men inte då! Istället åkte jag med en annan tjej (samt några andra shoppingtokiga galningar) till en nattmarknad där man bland annat sålde mängder med väskor. Denna öppnade klockan 12 på natten men vi hittade inte direkt så det tog ett tag innan vi hittade dit. Väskmarknaden var gigantisk med alla sorters väskor man kan tänka sig! Dock inte en massa piratkopior utan koreanska och, framför allt, skinnväskor. Kul men man var lagom trött när man stupade i säng någon gång efter 2!

På lördagen var det många som åkte hem men vi var ett gäng på tio personer som åkte vidare till Hwa Gy Esa tempel för att under ett dygn uppleva livet i ett zenbuddhistisk tempel. Fortsättning följer…

Read Full Post »